Bra, men ändå inte

Dagen började sådär. Det blev lite irritation med min vän, men det löste vi. Vi tog en tur till stranden och hade några fina timmar där. Väl hemma gjorde jag mat, superstressad, eftersom hon skulle iväg. Sedan blev det lite tjafs igen och till slut bråk. Så jäkla trist, och jag vet inte hur vi hamnade i det från början. Jo, hon generaliserade över något, och jag var av en annan åsikt, och sedan var det igång. Jag känner att detta tar på krafterna också, och skulle nog bara vilja vara ensam och slippa hamna i diskussioner som leder till bråk. Det är säkert jag som inte känner mig på topp, för jag har mått bättre. Jag behöver nog ladda batterierna och vara lite ensam. Nu ska hon iväg ett par dagar så då hinner vi båda få lite distans. Vi är som riktiga systrar och vi känner varandra väldigt bra. Kanske har det med saken att göra. Vi tar inte så stor hänsyn till varandra. Trist iaf.

Jag har nyligen upptäckt att jag är svartsjuk. Jo, det är sant, och jag är inte stolt över det. Sjuk heter det ju och det känns verkligen som en sjuka. Det känns skitjobbigt att inte kunna lita på min pojkvän i alla lägen. Jag vet att han älskar mig och vill vara med mig, men jag pallar inte att han kollar mycket på andra. Det blir för jobbigt för mig. Jag är rädd att han ska föredra någon annan. Det gör verkligen ont och är en skum känsla som jag aldrig upplevt förut. Jag ska försöka hantera detta på egen hand, och inte berätta för honom, för kanske blir det för stort. Om jag lyckas bemästra det själv, så går det nog lättare. Jag skäms mycket för det. Det smyger sig på mig ibland och tar över mitt rationella tänkande. Varför är jag svartsjuk fast jag vet att jag har en fin , trogen, härlig, älskande pojkvän? Jag vet att jag är bra och att jag är värd att älska, men någonstans måste det finnas en osäkerhet. Jag tänker ibland att jag är rädd för att han ska lämna mig. Jag vill ju satsa på oss helhjärtat, men jag blir rädd ibland när jag tänker på det. Rädd för att ge allt och sedan förlora det.

Som sagt, halvtrist vecka med många funderingar...