Jag är arg. Jo, jag är en arg människa, tyvärr. Det finns säkert många skäl till detta, och jag ska inte gå in närmare på detta, för jag kan bara spekulera över detta. Att vara arg är ett handikapp i min relation, för det drabbar ju min fina pojkvän, som inte förstår varför jag blir så arg. Det ställer till många missförstånd och stor frustration hos oss båda, men mest för mig som upplever det som att jag inte kan kontrollera det alltid. Jag är starkt medveten om det här, men vet inte riktigt hur jag ska få bukt med det och hur jag kan tona ner det. Det behövs kanske en psykolog för att komma till rätta med det, vad vet jag. Kanske är det för komplicerat för mig att lösa eller ta tag i, men jag vet bara att jag måste försöka. Min reaktion blir så stark vid bråk eller vissa meningsskiljaktigheter. Jag vet att jag alltid varit aningen hetsig när man har tunga diskussioner, och att jag kan höja rösten ibland, och jag misstänker att det kommer hemifrån en stökig och högljudd familj med många starka viljor. Där fick jag lära mig att höras för att synas, tyvärr. Min mor var också arg och skrek mycket på oss syskon.
Jag vet att den här relationen hör till en av de bästa jag varit i, och kanske skapar det en rädsla för att den ska ta slut eller att jag ska bli övergiven. Jag vet inte vad det beror på exakt, men jag är trött på att vara arg och besviken på min kära och fina partner. Det är verkligen inte attraktivt, kan jag säga och jag hatar mig själv för att det syns. Det är fult och förstör. Jag vill inte förlora det fina vi har skapat tillsammans, och vill ha en framtid med honom. Vi är väldigt olika i hur vi hanterar olika situationer, han är lugn och håller saker inom sig och jag är utåtagerande. Han förstår inte mig i vissa sammanhang och att jag inte alltid är arg för att jag höjer rösten, för han är inte van vid det. Jag har kommit fram till att vi båda måste förbättra oss. Han måste släppa ut mer och jag måste hålla tillbaka lite. Ja, det är tufft. Visst kan ilska och vrede vara en drivkraft i olika sammanhang, men tyvärr också en broms i andra.
Anger management är ett måste för mig...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar